Jag hoppas att det kommer att lösa sig med min ekonomi nu när jag ska sälja ett av mina guldsmycken för jag är ju så illa tvungen att sälja ett guldsmycke nu om jag ska ha pengar till mat och hyra och det är ju bedrövligt att jag är så slösaktig av mig att jag inte har några pengar kvar i slutet av månaden för jag tjänar ju ganska bra med pengar egentligen och det är enbart för att jag slösar så mycket med mina pengar som jag har ekonomiska problem just nu och så kan jag ju inte ha det i framtiden så jag får nog börja tänka lite mer ekonomisk i framtiden och spara på mina pengar lite mer men nu ska jag i alla fall skicka in mitt guld till smsguld ab och hålla mina tummar för att jag kommer att få mycket pengar.

Man kan låna på guld genom att lämna in sina guldsmycken till pantbanken och det är något som jag funderar på för jag har nämligen lite ekonomiska problem för tillfället men om jag lämnar in mina smycken till pantbanken så skulle det nog lösas sig och det vore ju väldigt skönt att slippa oroa sig för det något mer för det känns väldigt stressigt att inte ha några pengar att betala hyran med och det är ju inte så konstigt för man måste ju betala hyran för annars så är man snart hemlös och jag vill inte gå runt på gatorna och tigga pengar för det ser jag inte som en bra grej. Nu har jag i alla fall lärt mig att man inte ska slösa med sina pengar och jag kommer inte hamna i den här situationen någon mer gång i framtiden den saken är klar.

Under en period av mitt liv led jag av vad som närmast skulle kunna kallas kronisk urinvägsinfektion. Alltså jag hade åkomman så ofta att det mer eller mindre blev normaltillståndet. Något som förstås var oerhört jobbigt och förstörde mycket för mig, både på jobbet och på fritiden. På senare tid har det visserligen blivit betydligt bättre, delvis på grund av att jag har ändrat flera av mina vanor. Men helt bra är det inte och jag skulle i princip göra vad som helst för att slippa råka ut för den plågsamma sjukdomen igen. Nu verkar det faktiskt som att det kan vara fullt möjligt. Nyligen så sprang jag nämligen på en webbsida med mycket information av just urinvägsinfektion, http://urinvagsinfektion-info.se. Där tipsar man om en mirakelmedicin, ett naturläkemedel som innehåller bland annat tranbärsextrakt och som tydligen ska reducera risken att drabbas av urinvägsinfektion med långt över 60 procent, det kanske var närmare 70 procent till och med. Något som naturligtvis är helt fantastiskt. Jag har redan beställt min första ask som borde dyka upp här hemma i morgon eller så. Jag berättar mer om hur medicinen funkar i ett kommande inlägg.

Jag bör troligtvis köpa ett partytält i år. Det skulle jag (eller jag och mina vänner snarare) egentligen ha gjort förra året redan men det blev av en rad olika skäl inte av. Mest handlar det om tid och plats. Personligen har jag inte plats för ens ett nedmonterat partytält för tillfället och mina kompisar har heller inte uttryckt någon vidare entusiasm för att förvara ett sådant paket hemma. Men det får jag helt enkelt se till att lösa på något sätt. Det råkar nämligen vara så att vi har planerat att ställa till med ett flertal större fester i år, bland annat för en tjej i bekantskapskretsen som tar sitt pick och pack och flyttar till Australien i augusti. Hur som helst så känns det inte längre som någon hållbar lösning att hyra eller låna tält längre. Det blir för jobbigt rent logistiskt att packa upp och packa ner och lämna och hålla var och varenda gång.

Så ska jag åter på kickoff Stockholm. Av någon anledning så lyckas jag pricka in de där tillställningar ofta för att inte säga varje gång oavsett vilket företag jag jobbar åt för tillfället. Nu ska jag i och för sig inte klaga, det kan vara rätt kul med kickoff och teambuilding och så även om jag har lite svårt för det mer hurtiga och krystade momenten som många företag envisas med. Det ska vara paintball och det ska springas runt i skogen och en massa annat trams. Den här gången ser det dock ut som om jag slipper hela den biten. Vi ska nämligen hålla till i Royal Park Hotels lokaler. De är för den som inte vet väldigt fina och jag har verkligen svårt att tänka mig att det blir paintballskytte i vestibulen eller bungyjump från kristallkronan eller något i den stilen. Det verkar liksom lite osannolikt. Nej jag kan nog med säkerhet se framemot en ganska lugn och sober tillställningen.

Nu är jag långt ifrån någon expert på sådana här saker. Bokningssystem alltså men jag är relativt säker på att vi på mitt företag borde skaffa ett nytt. Nuvarande system som vi använder nu känns inte det minsta pålitligt. Den saken gör sig påmind så gott som hela tiden. Nu har jag lyckligtvis varit lite förutseende genom att föra in alla mina möten i egen kalender och dubbelkolla alla tider. Hade jag inte gjort det hade jag missat en del möten med viktiga kunder, kommit två timmar förtidigt till någon dragning och eller bokat in samma person på flera tider helt i onödan. Men det börjar allt mer kännas som om smärtgränsen är nådd här. Jag kan faktiskt inte, trots en ganska anmärkningsvärd intellektuell kapacitet, hålla hur mycket som helst i huvudet på en och samma gång. Inte om jag ska få något annat vettigt uträttat, utöver att agera mänsklig kalander och arkivskåp alltså. Måttet är hur man än ser på saken rågat nu.

Jag vill flytta. Det är bara så att jag inte trivs riktigt där jag bor just nu. Egentligen vet jag inte ens varför. Det är inget fel vare sig på min nuvarande bostad eller på området den ligger i. Jag kan helt enkelt inte sätta fingret på vad det är som gör att jag inte kan känna mig helt hemma här. Men det kanske är så med vissa lägenheter. De blir aldrig riktigt trivsamma hur mycket man än anstränger sig med inredning och allt sådant. Någon annan kanske tycker att lägenhet är rena paradiset i och för sig men inte jag. Det är lite surt det här faktiskt. Jag köpte lägenheten för milt överpris eftersom den ligger förhållandevis nära min arbetsplats och för att jag behövde något snabbt. Säljer jag den nu kommer jag sannolikt gå back något på affären, vilket aldrig är kul. Men jag måste ju också bo någonstans där jag trivs och mår bra. Sådant ska man inte kompromissa med.

Jag funderar på att starta ett företag men då gäller det ju att hitta ett bra företagsnamn också för det är ju väldigt viktigt att man har ett bra namn och en fin logga som ska se bra ut på presentreklam till exempel, det gäller ju att sikta högt och ett bra företagsnamn är ju ganska fundamentalt när man ska starta ett företag. Företagsnamnet ska vara unikt och beskriva vad företaget sysslar med samtidigt som det ska vara kort och låta bra att säga, sen gäller det ju att man hittar en ledig domän med samma namn också och det är ju inte det lättaste. Det här med att komma på företagsnamn är ju en hel vetenskap och det finns till och med företag som jobbar med att komma på företagsnamn åt andra företag och det lägg ner mycket tid och pengar på att komma på bra namn till stora företag.

Jag funderar på att göra en plastikoperation Stockholm. Eller det behöver naturligtvis inte vara just där, egentligen så går det bra med vilken stad som helst bara läkarna är skickliga. Fast jag föreställer mig ändå på något sätt att det finns ett större, bredare och bättre utbud i huvudstaden, kanske kan man hitta mer fördelaktiga priser där också. Jag föreställer mig att det ligger till på just det viset i varje fall även fast jag inte direkt några solida bevis som entydigt pekar i den riktningen. Frågan är om jag ens har något som liknar hållbara indicier, mitt antagande är inte mycket annat än just ett antagande i nuläget. Frågan är om det kommer bli så mycket annat av saken. Jag tror inte det, men visst det kan hända att jag så småningom övertygas om motsatsen. Tanken känns dock väldigt avlägsen, närmast abstrakt om inte rentav absurd. Man kan aldrig vara säker på någonting.

Tur och tillfälligheter har alltid intresserat mig. För det handlar om ganska märkliga saker egentligen. En del människor som lever de mest försiktiga liv har en vacker dag otur och kvävs av en bit mat eller halkar hemma i duschen och bryter nacken medan de mest dumdristiga och synbarligen dödsföraktande individer gång på gång kan klara sig relativt oskadda ur situationer som borde ha krävt deras liv. En del överlever fritt fall från flera hundra meters höjd (vilket borde vara en omöjlighet) andra drabbats av (måhända välförtjänt) hjärtstillestånd och som i praktiken varit döda skrämmande låg tid kan återupplivas snabbt med hjälp av hjärtstartare. Vissa kör motorcykel i 300 kilometer i timmen med förbundna ögon och klarar det trots taskiga odds. Åter andra får en istapp i huvudet på vägen hem en helt vanlig vinterdag. Det är inte rättvist. Inte på något sätt. Fast saker och ting brukar ju inte vara det heller.